Att vara drabbad av en ätstörning innebär att ha allvarliga problem med vad och hur man äter. Personen vill ofta gå ner i vikt och tänker mycket på mat och sin kropp. Personer med en ätstörning värderar sig ofta utifrån sin egen kroppsform.

Ätstörningar delas för närvarande in i tre olika psykiatriskadiagnoser enligt systemet DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th edition). Diagnosera är anorexia nervosa (AN) där den drabbade svälter sig själv, bulimia nervosa (BN) där den drabbade kompenserar sitt matintag med överdriven träning eller genom att kräkas upp sin mat och till sist ”ätstörning utan närmare specifikation” (UNS) där den drabbade ofta har en kombination av både AN och BN men inte uppfyller de ibland stränga kraven för AN och BN.

Tidiga tecken på en ätstörning;

  • Vill äta nyttigt.
  • Slutar äta godis.
  • Vill övergå till vegetarisk kost.
  • Utesluter fett i maten.
  • Motionerar mer och oftare än tidigare.
  • Hoppar över måltider. Skyller på mättnad eller att redan ha ätit.
  • Symptom på trötthet, huvudvärk, förstoppning och frusenhet.
  • Viktnedgång eller utebliven förväntad viktuppgång vid fortsatt längdtillväxt (det senare gäller för unga).

 

Ätstörningsdiagnoser

Anorexia nervosa
Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) uppskattar att ca 6% av de personer med en ätstörning har anorexia nervosa.

  • Stor önskan om att gå ned i vikt. Viljemässig bantning. Utlösande faktor kan vara i samband med en stressande händelse.
  • Ett tvångsmässigt och överdrivet motionerande hör ofta till sjukdomsbilden.
  • Måltider är förknippade med stark ångest och rädsla för att gå upp i vikt. Självkänslan blir direkt kopplad till hur man lyckas kontrollera sin mat och vikt.
  • Ju längre som sjukdomen fortskrider desto mer självupptagen blir personen, tvångsmässig och socialt isolerad. Personen kan lätt bli irriterad om något stör rutinerna kring sitt ätande.
  • Psykiska symptom som följer är sömnsvårigheter, ångest, koncentrationssvårigheter och depression.
  • Fysiska symptom kan vara trötthet, frusenhet, undervikt, menstruationsbortfall för kvinnor, lägre spermaproduktion för män, sänkt ämnesomsättning, låg puls och lågt blodtryck, sänkt kroppstemperatur, lanugohår (ökad kroppsbehåring), muskelsvaghet, benskörhet och karies.

 

Bulimia nervosa
Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) uppskattar att ca 24% av de personer med en ätstörning har bulimi.

  • Personer med bulimi har som anorektikern också en sjuklig inställning till mat, vikt och kroppsutseende. Självkänslan styrs av hur personen lyckas kontrollera sin mat.
  • Till skillnad från anorektikern som har total kontroll över sitt matintag så brister kontrollen med jämna mellanrum för bulimikern. Följden blir då att personen vräker i sig stora mängder mat på kort tid. Oftast är det mat som personen upplever som dålig och förbjuden. Hetsätningen fungerar som spänningsreducerande men upplevs som ett misslyckande där en stor ångest blir följden av hetsätningen och där personen omedelbart måste göra sig av med maten.
  • Kompensationsbeteende med kräkning och/eller laxermedel. Överdrivet motionerande hör också till sjukdomsbilden.
  • Känslor som skam, äckel, stort misslyckande att inte kunna kontrollera sitt matintag, ångest och maktlöshet är vanligt och där sjukdomen kan leda till social isolering.  Ekonomiska svårigheter i och med de höga matkostnaderna kan förekomma.
  • Personer som lider av bulimi kan vara svårare att upptäcka eftersom personen ofta förblir normalviktig.
  • Fysiska symptom som frätskador på tänderna förekommer efter upprepade kräkningar. Även allvarliga effekter på hjärta och cirkulation efter kräkning och användning av laxermedel, långvariga mag- och tarm-problem hör till sjukdomsbilden.

 

Ätstörning utan närmare specifikation (UNS )
Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) uppskattar att ca 71% av personer med en ätstörningar har UNS.

  • En person med UNS har både anorektiska och bulimiska drag beroende på vilken sjukdomsbild ätstörningen liknar.
  • UNS är den vanligaste formen av ätstörning.
  • Personer som får denna diagnos uppfyller inte de ibland stränga kraven för diagnoserna anorexi eller bulimi.
  • Personer med denna diagnos har problem med sitt ätande och är ständigt upptagna med tankar på mat och vikt.
  • Självbilden är starkt beroende av det egna utseendet. Minsta lilla viktökning ger ofta ångest. Denna diagnos kan precis som vid anorexia och bulimia nervosa ge medicinska och psykiatriska komplikationer och medföra ett stort personligt lidande.
  • Ätstörning UNS kan bli en inkörsport till mer svårbehandlade sjukdomar som anorexia och bulimia nervosa. Det är därför av yttersta vikt att tidigt söka hjälp för att bryta den onda cirkeln.

 

Det bör också tilläggas att andra former av stört ätbeteende förekommer men som inte klassas som ätstörningsdiagnoser.  Det kan exempelvis vara;

Ortorexia nervosa
Ett tvångsmässigt beteende i att eftersträva en överdrivet hälsosam livsstil där kontrollen istället övergår till att bli ohälsosam. Det kan vara genom överdriven träning i försök att forma sin kropp på ett visst sätt och ofta i kombination med ”nyttig” mat.

Hetsätningsstörning
Liknar bulimia nervosa men där försök till att kompensera sitt stora matintag under kort tid inte sker. De personer som lider av en hetsätningsstörning är ofta överviktiga.

Mycket kraftig övervikt
Kallas också fetma, räknas inte in under diagnoserna för ätstörningar utan betraktas som ett medicinskt problem. Men det förknippas ändå med stort psykiskt lidande i likhet med personer som är drabbade av en ätstörning.

 
Gå vidare till